Ny Sida

Bevaraelden.
http://bevaraelden.wordpress.com/

Framtiden är inte längre det den brukade vara

Det handlar om utopin, om stället som inte finns.

Två artist-aktivister, John Jordan och Isabelle Fremeaux, har gjort ett spännande film/bok projekt som heter Les Sentiers de l’Utopie (Paths trough utopia). Dessa två grundare av kollektivet The Laboratory of Insurrectionary Imagination har gjort en resa genom Europa till olika squattade ställen, någonting som är ett steg närmare deras postkapitalistiska utopi. Tanken är att man på något sätt är tvungen att kunna acceptera världen vi lever i, men att det alltid finns alternativ. Alltid.

Filmen för oss på en resa från den temporära byn uppbyggd på Heathrows flygplats, en civil olydnadsaktion som stängde flygfältet och lyckades bygga upp en ekologisk by för ett flertal personer (Climate Camp – som vi senare fick höra att även var infiltrerat av poliser..). Sedan bär det av till flera olika farmer, främst i Spanien, med många bosatta, vissa mer i traditionell anarkistisk andra än andra. Christiania är såklart med och även en ockuperad fabrik i Serbien som nu fungerar självstyrt av ockupanterna, runt 10 stycken 50-åriga män och kvinnor.

Två intressanta objekt är Zegg i Brandenbourg som är ett kollektiv för ”fri kärlek” på en gammal Stasi bas. Små husvagnsliknande kåkar finns runtom för spontana drifter och umgänge.

Det andra är en anarkistisk skola, Paideia, i Spanien. Det handlar om lekskola och lågstadium, där barnen varje dag har samlingar där man behandlar dagens program och eventuella problem. Barnen får själva bestämma vad de skulle vilja lära sig. Denna form av självstyre har infiltrerats så bra i barnens hjärnor att då småpojkarna börjar bråka, inser de själva att det inte var så bra och sätter sig ner i ring för att ha möte och utreda saken.

Filmen visar att det inte är omöjligt att förverkliga drömmar, dessa drömmar som har förblivit i kapitalismens skugga. Detta aktivistpar känner vi även till från Klownarmén som har visat sig på bland annat G8 i Skottland och Bikeblock i Köpenhamn 2009.

Mera sådant här behövs, kreativitet och fantasi. Men det är alltid lätt att säga, varför är det svårare att börja själv? Mycket låter alltför naivt eller omöjligt, men vem är det som har satt gränser i hjärnan för en sådan tankegång? Bort med den och släpp låss!

<< Prends garde au présent que tu crées, car il doit ressembler au futur dont tu rêves. >>

<< Ta vara på samtiden som du skapar, för denna är tvungen att likna den framtid du drömmer om. >>

- Mujeres Creando -

The Laboratory of Insurrectionary Imagination

Common Statement

For a New Europe: University Struggles Against Austerity

Paris - Saint-Denis Meeting, 11-13 February 2011

We, the student and precarious workers of Europe, Tunisia, Japan, the US, Canada, Mexico, Chile, Peru and Argentina, met in Paris over the weekend of the 11^th-13^th of February, 2011 to discuss and organize a common network based on our common struggles. Students from Maghreb and Gambia tried to come but France refused them entry. We claim the free circulation of peoples as well as the free circulation of struggles.

In fact, over the last few years our movement has assumed Europe as the space of conflicts against the corporatization of the university and precariousness. This meeting in Paris and the revolutionary movements across the Mediterranean allow us to take an important step towards a new Europe against austerity and the revolts in Maghreb.

We are a generation who lives precariousness as a permanent condition: the university is no longer an elevator of upward social mobility but rather a factory of precariousness. Nor is the university a closed community: our struggles for welfare, work and the free circulation of knowledge and people don’t stop at its gates.

Our need for a common network is based on our struggles against the Bologna Process and against the education cuts Europe is using as a response to the crisis.

Since the state and private interests collaborate in the corporatization process of the university, our struggles don’t have the aim of defending the status quo. Governments bail out banks and cut education. We want to make our own university – a university that lives in our experiences of autonomous education, alternative research and free schools. It is a free university, run by students, precarious workers and migrants, a university without borders.

This weekend we have shared and discussed out different languages and common practices of conflict: demonstrations, occupations and metropolitan strikes. We have created and improved our common claims: free access to the university against increasing fees and costs of education, new welfare and common rights against debt and the financialization of our lives, and for an education based on cooperation against competition and hierarchies.

Based on this common statement:

·      We call for common and transnational days of action on the 24^th-25^th-26^th of March, 2011: against banks, debt system and austerity measures, for free education and free circulation of people and knowledge.

·      We will create a common journal of struggles and an autonomous media of communication.

·      We will promote a great caravan and meeting in Tunisia because the struggles in Maghreb are the struggles we are fighting here.

·      We will meet again in London in June.

·      We will be part of the G8 counter-summit in Dijon, June 5-7.

Fighting and cooperating, this is our Paris Common!

Struggles III

Sista dagen av mötet och det vi kommit fram till:

1.  Gemensamma aktionsdagar i hela världen adapterade till varje samhälles egna behov 24-26.3

2.  En karta och kalender kommer att göras så det är lättare att samla alla aktioner på ett ställe och vara simulterade.

3.  En handbok rörande historia och den autonoma undervisningens roll i kampen kommer att göras.

4.  En ”crabgrass” community kommer att fixas där diskussion lätt kan pågå mellan olika grupper och mindre diskussionsgrupper kan även bilda egna diskussionsforum.

5.  Aktion på G8 universitetsmötet i Dijon i maj. Vi får speciella hälsningar från Tunisien som berättar att det är det neo-liberala G8 imperiet som förstört universiteten i Tunisien.

6.  Vilket leder till att ett nytt möte faktiskt redan planeras i Tunisien! Woo alla dit.

Annat som diskuterades men varav resultaten blev mindre konkreta var namn för studentrörelsen. Ett förslag var KAFCA – Knowledge Against Financial Capitalism -. De största dispyterna handlade om vilka ord som exkluderar olika typer av folk. En del tyckte att ordet knowledge exkluderar de som inte har (möjligheten till) kunskap (ex migranter). Jag tycker att det inte gör det, tanken är att sprida kunskapen och att det såklart inte handlar om bara institutionell undervisning. Detta leder oss till många andra förslag som ”Knowledge Witout Boarders” som nu inte så farligt illa. Värre är allt för generella slagord som ”One world – One Struggle” och sådana som syftar på ett nytt Europa. Det är någonting som först lämnar resten av världen utanför och någonting som enligt mig ger uppfattningen om att Europa är någonting bra som alla borde vilja sträva mot.

Nästa vecka planeras det i England stora ockupationer av banker och viktiga parlamentsbyggnader, någonting som finns som idé att utveckla – i det ”gemensammas namn” (in the name of the common). Även ockupationer av hela städer eller byar är väl fina tankar som leder till den planerade ockupationen av Monaco 1.8 2011. Tanken är att ockupera HELA landet och gör det till ett ”fritt universitet” eller någonting liknande. Får se hur det går med det…

Det som ännu fattas är gemensamma symboler och gemensam taktik. Andra problem som finns är det känns som om alla vill demonstrera och ockupera, vilket är bra, men att man borde göra en bättre analys av studerandens position som arbetare, hur migranter positioneras emellan dem, en djupare analys av skulderna och staten.

Andra generella problem är folk som under sista dagen börjar klaga eftersom de ”inte har förstått någonting efter hela veckoslutet” för att diskussionen gått på engelska och inte på franska. En viss arrogans kommer fram, efter att hundratals människor har kämpat på främmande språk för att göra sig förstådda, och vissa ignorerar och gör inte det minsta lilla försöket att förstå eller fråga en kamrat att översätta som alla andra gjort. 

European Meeting of University Struggles II

- Universiteten har blivit varuhus och vi vill inte vara deras konsumenter -

Dagens program började med indelning i tre olika grupper var jag deltog i den där en ganska generell diskussion om universiteten pågick.

Det var bland annat tal om att ”skuldmotstånd” (debt resistance). Studeranden tvingas ta lån för sina studier och blir på det sättet fast i det ekonomiska systemet som rullar vidare på de prekära studerandenas lån. Utan att vi vet det kan räntorna ha sålts till en annan bank.

Stora skillnader mellan hur studeranden bemöts i olika länder kommer fram. I USA har den medelmåttliga studeranden 24000 dollar i skulder, med en gräns på 10 år för att betala tillbaka dem. Sådana mängder pengar smalas lätt ihop då årsavgiften måste betalas, då det kostar att använda internet, bibliotek och eleverna tvingas köpa böcker som kostar 200 dollar styck, medan andra studeranden aldrig har träffat på fenomenet att köpa en bok. I Holland betalar man straffavgifter för att ha studerat för länge, men i Österrike kan man som studerande få upp till 800 euro studiestöd i månaden. En mycket kort inlägg (Negristisk diskurs) om grundinkomst kommer också in.

Skulderna är den otäcka skuggan som följer en, eftersom man inte valt att stanna i ett råtthål och vara tyst, utan för att man valt att studera, vara mobil och allt som oftast bo någonstans. Jag stötte även på en intressant sorts skuld; den sexuellt överförda skulden (Sexually transmitted debt STD). Det handlar om kvinnor (men varför inte män också?) som verkar vara riktiga ”catches”, riktiga fynd som visar sin sociala status med hjälp av dyra märkeskläder, bilar och utlandsresor, köpta på kredit. Om detta potentiella giftermål går i kras överförs skulderna lätt.

Skuldens pedagogik är att studier är bara en form av konsumtion. Studierna lär studerandena att välja studier enligt vad som ger dem möjlighet att betala skulderna. Dessutom bildar skulderna en världssyn där allting går att sätta på marknaden.

Det är mycket tal om stat mot företag inom universitetsdiskussionen, men är det den rätta vägen. Skillnaden mellan stat och företag blir mer och mer diffus. Vad är vad, och vad har det för nytta om vi säger ifrån oss allting och bildar ”autonoma” universitet? Är autonomi det att vi är frigjorda från staten och utsatta på marknaden i stället? Utan pengar kan universiteten knappast göra mycket. Men en position i företagarens händer låter inte heller väldigt lyckat. Det är kanske tid att fundera och omdefiniera vår position gentemot staten.

Samma kväll:

G8 mötet gällande universitet på kommande 5-7.5 2011 i Dijon och counter-summit i samband med det…

Det handlar om studerande och prekära arbetare.

European Meeting of University Struggles I

Undervisningen är inte neutral!               

Vad är detta helvetet med universiteten? Det är ju privatisering, kapitalism, rent av neo-taylorism. Idag är det vi som undervisas med stoppur, studiepoängen skall inmatas, skolans lärdomar inpräntas. Men det som inte finns på papper finns inte i verkligheten. På betyget står det vad vi kan, och utöver det ar det omöjligt att vara bildad. 

Var finns utrymmet for autonom inlärning, i lugn och ro, där man faktiskt lär sig någonting, utan att behöva stressa som en galning för några futtiga poäng om någonting som är irrelevant för just dig?

Staten är en medbrottsling i den försämrade universitetsvärlden. Det ar de som implementerar den nya politiken. Bologna processen och allt det där..

En transnationell studeranderörelse håller på att ta form. Nationella gränser är inte längre gränser for politiskt agerande och studentrörelsen handlar inte heller bara om studerande för studerande, utan en gemensam rörelse mellan alla de som lider av

nedskärningar och prekära levnadsförhållanden.

Vad skall vi göra? Vi ska bilda gemensamma nätverk och gemensamma kampanjer som till exempel simultana ockupationer av universitet världen runt. Första förslaget är 26.3 i samband med rörelser i London där man planerar att ta över gatorna. Den 26 är olyckligtvis en lördag, och därför planeras man att starta rörelsen redan på fredag, då man kan få mer folk med i spelet och då det kapitalistiska systemet är lättare att rubba.

Detta är en snabb rapport från studerandemötet i Paris. Studerande från Tunisien har inte beviljats visum for att komma hit och morgonen har börjat med protest vid Tunisiska ambassaden. Vi har nyss fatt höra att Mubarak har flytt! En ohejdbar eufori bröt sig ut i hela salen!

Ett nytt möte planeras redan. Kanske i Tunisien, for att visa solidaritet och for att lära sig av deras upplevelser. Radikalitet är det som krävs.

LÅT OSS BLI UPPRÖRDA

Casse toi alors pauvre con!

Diskussion om kära Sarko. Nånting som inte händer alltför sällan, men vad kan man göra när han sätter foten mellan dörren på alla ställen. Här försöker han tappert rädda diktaturer och uttrycka sig med sin vackra tunga. Det är ingen lyckad talförmåga den gossen har. Hans sätt att prata franska är under all kritik, men dessa argument motarbetar han kvickt med att säga att han talar på folkets mål. Det kan han väl göra, men att agera lika ingår inte i kontraktet. Inte har han heller inte intresse för att veta vad folket hans gör. Frågor om kultur, så som vad för bok han läste sist är någonting som inte kommenteras. Tanken är kanske att vara de trögtänkta arbetarnas president och själv uppnå standarden.

            Någonting som uttrycker hans goda talförmåga och kärlek för folket är en lite äldre händelse, men inte värd att glömma. Händelsen är den att presidenten tar sig genom folkmängden till sin bil och skakar hand med folk, leendet på läpparna. Ett tu tre är det en i massan som rycker bort sin hand:

Personen: Rör mig inte!

Sarko: Idiot

Personen: Du gör mig smutsig!

Sarko: Dra åt skogen då, stackars idiot!

Kolla dessa sekunder i original http://www.youtube.com/watch?v=axDyUNWyuw8